Dansa sin matematik? 

”Varför ska man göra det? Vem ska göra det?”

Jag har sedan 2011 jobbat med dans i annat lärande, däribland matematiken. Och har alltid haft mitt hjärta i att använda kroppen i lärandet. Mycket del för att jag själv är kinestetiskt lagd i mitt lärande.

Det är ingen nyhet att vi människor lär på olika sätt. Generellt brukar människor delas in i tre olika inlärningstyper:

• Den auditiva, de som lär sig bäst genom hörselsinnet.
• Den visuella, som lär sig bäst genom synen.
• Den kinestetiska, som lär sig bäst genom känselintryck och minns saker tack vare att de kopplas till starka känslor och upplevelser. (ex dansmatte)

Vår traditionella skolundervisning kan vara svår för ett kinestetisk inlärningssätt. Oftast är inlärningsprocessen långsammare än för visuella och auditiva inlärare, vilket gör att de kan halka efter i skolan. De tröttnar fort om de inte upplever det de lär sig som intressant eller värt deras tid – de vill ofta veta varför de ska lära sig något. De kan också uppfattas som ”störiga” eftersom de gärna försöker dra åt sig lärarens uppmärksamhet och ta över ledarrollen i klassrummet. Det kan helt enkelt bero på att de är uttråkade och inte får någon stimulans av traditionell undervisning.

Vad kan man som lärare göra för att möta en kinestetiskt elev? 

Jo man kan anordna mer praktiska övningar, där eleverna får arbeta med kroppen och får röra på sig. Det kan även vara bra att göra regelbundna pauser i den vanliga undervisningen för att sträcka på benen och få in rörelse. En annan viktig faktor för att eleverna ska ha de bästa förutsättningarna för att lära sig är att skolmiljön är ren.

MEN den viktigaste aspekten för någon med denna lärstil är att ”röra på sig medan du lär”. 

Det är just precis det här jag jobbar med när jag undervisar min dansmatte.

Vi lär medans vi rör oss, MED kroppen.

Det finns många fina sidor på nätet med information om dess olika länstolar eller intelligenser som vi ibland kallar det för. Som lärare kan det vara bra att läsa in sig på dessa för att kunna möta så många barn som möjligt i deras lärande.

Jag upplever att vi blir bättre och bättre på att snappa upp även de kinestetiska eleverna, än när ex jag gick i skolan på 90-talet. Men vi kan helt klart bli ännu bättre.

Hur tänker du för att snappa upp alla elever, och låta alla lärstilar få komma till tals?